Ekotankesmedja 2018

18 april, 2018

Ekotankesmedja 2018

Mias tankesmedja 2.1.SLC:s och projekt EkoNu!s nionde Ekotankesmedja arrangerades i år på Seurahuone, Brunnsgatan 12 i Helsingfors onsdagen den 28 mars. Antalet anmälda deltagare till årets Ekotankesmedja var totalt 48 st ekoproducenter, studerande och samarbetspartners.

Programmet för årets Ekotankesmedja hade byggts upp som en kedja från jord till bord där kvalitet och hälsofaktorer var i fokus. Föreläsare under dagen var Vibhoda Holten från VitalAnalyse i Norge, Raija Tahvonen från Naturresursinstitutet LUKE, krögarparet Linda och Filip Stenman-Langhoff och Olli Repo, projektchef för Foodhub.

Tankesmedjan öppnades av SLC Nylands ekoutskotts ordförande Mathias Weckström som också fungerade som mötesordförande under dagen, Micaela Ström Projektkordinator för EkoNu! i Nyland och Bjarne Westerlund SLC Nylands verksamhetsledare.

*******

Jorden vår viktigaste resursDSC_1964

Norska jordexperten Vibhoda Holten inledde dagen med en mycket intressant föreläsning om hur allt hänger samman mellan jord, jordmikroliv och växtplanta. Holten jobbar på rådgivningsstiftelsen VitalAnalyse i Norge och han anser att en frisk jord leder till friska plantor vilket leder till friska människor och djur. Holten berättade att en välbalanserad jord innehåller 25% luft, 25% vatten, 45% mineral och 5% humus. Humus är väldigt centralt för markens bördighet, en jord med bra humusinnehåll tillsammans med god jordstruktur har hög bioaktivitet. Till bioaktiviteten hör bakterier, svampar och jordmikrodjur (urdjur, insekter, spindeldjur, maskar). I en balanserad jord är förhållandet ungefär 40% bakterier, 40% svampar och 20% mikrodjur. Och sammansättningen av växter ovan mark påverkar också starkt artsammansättningen i jorden. En varierad växtföljd med en blandning av såväl gräs som baljväxter och korsblommiga växter och ett kontinuerligt grönt växttäcke gynnar marklivet.

Vibohda Holten poängterade att bakterier alltid finns i marken. Bakterierna behöver proteinrika snabbväxande växter som pionjärer och ogräs för att trivas. Bakterierna tycker om värme(>8°C) och fukt och de är mycket viktiga för frigörelse av växttillgängliga näringsämnen. Svampar frodas i marken då det finns tillräckligt med bakterier och är en viktig del av jordens struktur. De behöver bland annat mykorrhiza-bildande växter för att frodas samt syre och trivs liksom bakterierna i fuktig varm (>2°C) jord. Jordlevande mikrodjur, av vilken största gruppen är nematoder, hjälper till att bryta ner växtrester och skapar gångar i marken.  Mängden av jordlevande mikrodjur ökar med mängden bakterier och svampar samt gynnas av tillförsel av stallgödsel. Med tanke på mikrolivet i marken ska kompost och organisk gödsel, enligt Holten alltid spridas på ytan och alltid i växande bestånd, senast 14 dagar före plöjning (gäller också flytgödsel, mineralgödsel och kalk!).
Vibhoda Holtens föreläsning: 
Hvordan gjøre jorda mer fruktbar?
(för er som hellre läser finska än norska finns nästan samma föreläsning översatt av Luomuliitto här: Viisi askelta hyvään kasvukuntoon – Miten lisätä humuksen määrää maassa?)

Eventuella hälsovinster med ekomat

DSC_1972_2Ekotankesmedjans andra föreläsare var Raija Tahvonen, professor från Naturresursinstitutet LUKE med ett inlägg med rubriken ” Forskning om skillnader mellan konventionell mat och ekologisk mat samt om bekämpningsmedlens inverkan på människans livsfunktioner”.  Raija presenterade de forskningsresultat som nu för tillfället finns att tillgå och hon konstaterade att mera forskning borde göras och under en längre tid, helst över fler generationer. Raija delade upp föreläsningen i tre delar; skillnader i halter av olika aktiva ämnen; skillnader i mikrobhalten och – floran och slutligen kemiska bekämpningsmedlens inverkan på människan. Enligt de forskningsresultat som gjorts innehåller ekologisk mat mera naturliga antioxidanter och mindre mängd kadmium än konventionell mat. Gällande grönsaker verkar ekologiska grönsaker ha en annan mikrobflora och de innehåller också mindre mängd antibiotikaresistenta E.coli bakterier. Här påpekade Raija att man kan fråga sig om skillnaderna är så pass stora att de också medför skillnad för hälsan. Enligt Evira så är halten och användningen av kemiska bekämpningsmedel på en säker nivå i Finland. Forskningen visar dock att kemiska bekämpningsmedel bryts ner långsammare i kalla förhållande och att ca 30% av befolkningen är mer känslig för pesticidrester än andra. Raija berättade att forskarna uttrycker sin oro över de kemikalieblandningar vi människor kommer i kontakt med och önskade mer forskning.
Professor Raija Tahvonens föreläsning: Forskning om skillnader mellan konventionell mat och ekologisk mat samt om bekämpningsmedlens inverkan på människans livsfunktioner 

Ekologiska råvaror som råvara i restaurang JordDSC_1992

Under Ekotankesmedjan åt vi lunch på Restaurang Jord, en av krögarparet Stenman-Langhoffs restauranger. Under lunchen informerade Filip och Linda samtidigt om för oss hur viktigt råvarans ursprung och kvalitet är för deras restauranger och hur de väljer ut ekologiska råvaror till deras restauranger.  På basen av sorlet och kommentarerna vid lunchen, så uppskattade Ekotankesmedjans deltagare den meny som Filip och Linda kombinerat ihop till gästerna.

DSC_2018_2Samarbete mellan konsument och producent via FoodHub

Efter lunchen besökte vid FoodHub`s utdelningsplats i Hertonäs. Foodhub är ett pilotprojekt där man testar en ny modell för insamling, marknadsföring och distribution av närmat. Pilotprojektet drivs gemensamt av SLC, Svenska Lantbrukssällskapens förbund SLF och Hertonäs matandelslag med Olli Repo som projektchef. Foodhub är nu inne i ett andra testskede där man utvecklar avtalsmodellen och där ett 50-tal konsumenter har kunnat göra tre månaders kontrakt med producenterna. Efter testperioden är det meningen att lansera årskontrakt, med start från nästa odlingssäsong. Tanken med långa kontrakt är att produktionen ska ske efter beställning, det ger trygghet till producenten och säkerställer en kort värdekedja. Förutom privatpersoner kan även storkök (restauranger, hotell, skolor) vara kunder hos Foodhub. Praktiskt fungerar det så att producenten hämtar de förhandsbeställda varorna till utdelningsplatsen, och från och med en förhandsbestämd tid kan sedan konsumenterna plocka upp sina varor med en elektronisk nyckel.
Olli Repos föreläsning: Nylandsmat – Foodhub

 

 

 

Bildarkiv:

Föreläsningar på Hotel Seurahuone

DSC_1958 DSC_1972

Mias tankesmedja 3.1. WP_20180328_11_02_24_Pro

DSC_1950

Lunch på Restaurang Jord

DSC_1987 DSC_1991

DSC_1993 DSC_1996

DSC_1997 

Studiebesök till Foodhubs utdelningsplats i Hertonäs bibliotek

DSC_1998 DSC_2004

DSC_2008 DSC_2011