Ekotankesmedja 2013 – Artikel i Luomulehti 3/2013

31 maj, 2013

 

Den 21 mars ordnades Ekotankesmedja i Yrkeshögskolan Novia, Raseborg. Ekotankesmedjan som ordnades av SLC och projektet EkoNu!, var den fjärde i ordningen och har visat sig vara ett populärt återkommande evenemang som sammanför ekoodlare och ekointresserade från alla delar av Svenskfinland.

***SAM_2131

De nästan 40 deltagarna fick i år ta del av föreläsningar av bland andra Agro.forst doktor Paul Riesinger som efter ett inledande anförande under rubriken ”Ekologisk växtodling – ett bidrag till lantbrukets utveckling?” tog upp frågor kring kvävetillgången och ogräsförekomsten vid ekologisk odling. Hans föreläsning utgick från tvååriga studier av rödklövergräsvallar och vårsäd som han hade utfört på 34 gårdar runt om i Svenskfinland. Resultaten från detta forskningsprojekt har Riesinger tidigare sammanställt i fem artiklar som publicerats i LF/LoA 2011-2012. För de som är intresserade finns nu dessa artiklar att läsa i sin helhet på EkoNu´s hemsida.

Riesinger är växtodlingslärare vid Yrkeshögskolan Novia och har lång erfarenhet av praktisk ekologisk växtodling. Drygt 90 % av lantbrukarna i Finland tillämpar konventionell odlingsteknik. Är det inte oförenligt att undervisa både i konventionell och ekologisk växtodling? Nej, menar Riesinger. Vi är alla barn av vår tid och vår sociokulturella omgivning. I ett industrisamhälle får således inte bara det konventionella utan också det ekologiska lantbruket en industriell karaktär. Både konventionellt och ekologiskt lantbruk borde utgå från en långsiktigt hållbar tillämpning av naturvetenskapliga grunder. I sin konkreta tillämpning är lantbruk ett hantverk där alla tjänar på att lära sig av varandra. Oavsett konventionell eller ekologisk odling så borde målet vara en effektiv och långsiktigt hållbar omvandling av resurser till skörd. Även vid ekologisk odling används vissa typer av mineralgödsel och pesticider. Det är inget stort steg för agrologutbildningen att dessutom också förmedla kunskap i hur lättlöslig mineralgödsel och syntetiska pesticider används så effektivt som möjligt.

– Mycket som betonas inom den ekologiska odlingen betonas ju så småningom också alltmer inom den konventionella odlingen, konstaterar Riesinger som syftar på t.ex. åkermarkens bördighet och IPM (Integrated Pest Management).

Ekologiskt kontra konventionellt lantbruk

Ett stort antal vetenskapliga undersökningar visar att praktiskt ekologiskt lantbruk jämfört med det konventionella lantbruket hushåller bättre med resurser som markbördighet, genetisk mångfald, näringsämnen, energi och inte minst, lantbrukarens hälsa. Å andra sidan uppnår ekologisk växtodling i våra förhållanden för de flesta grödor bara två tredjedelar av den skördenivå som åstadkoms vid konventionell odling. Frågan är dock om vi ska eftersträva den konventionella odlingens allt högre skördenivåer, om detta innebär att vi äventyrar resurser som inte kan återskapas då de en gång blivit förstörda, såsom markens bördighet och lantbrukarens hälsa? Istället för att döma ut den ekologiska odlingen på grund av dess lägre skördenivåer borde vi fokusera mera på konsumenternas matvanor och hushållande med matvaror. Vi kan dessutom anta att den ekologiska odlingens skördenivå ökar som följd av forskning och utveckling.

– Lantbruk är ett mycket intressant hantverk. Tyvärr avgörs mycket i detta hantverk av dess socioekonomiska omgivning, vilket innebär att en enskild lantbrukare kan ha svårt att tillgodose alla de krav som kan ställas på ett hållbart lantbruk, säger Riesinger.

Den ekonomiska utvecklingen tvingar såväl konventionella och ekologiska gårdar att växa i storlek, samtidigt som arbetskraft är dyr. Detta dilemma löser man genom att ersätta arbetskraft med allt tyngre maskiner och/eller genom att förenkla produktionsstrukturen. En principiell förutsättning för en hållbar produktion av livsmedel är dock att djurhållning och växtodling integreras och att man med detta som grund skapar mångsidiga växtföljder.

– Vi försöker lösa våra problem med en mer omfattande maskinpark samt allt kraftigare och tyngre teknik. Detta leder lätt till ökande kostnader och sämre markstruktur. Kunskap kan ofta vara ett billigare och mera framgångsrikt alternativ, menar Riesinger och avslutar med citat: av dåvarande Agrlogstuderande Jonas Kackur 1.12.1995  ”Lär dig mera och du mår bättre!!”

Ekotankesmedjans deltagare var vid dagens slut överens om att tillställningar som denna är värdefulla och ger fina möjligheter till att i större omfattning utveckla samarbete mellan produktionsinriktningar och över regiongränserna. Eftersom intresse finns kommer Ekotankesmedjan att ordnas nästa vår igen, då i Österbotten. – Micaela Ström, EkoNu!