Bilder från ekosortförsöket i Gammelby 8 & 11 juli

11 juli, 2014

vete

Avgränsning av ekosortförsöksrutorna skedde en varm julimorgon. Rutorna behövde snyggas upp inför NSLs fältdag vid Stor Sarvlaks gård i Lovisa den 11.7.
Vi avgränsade rutorna och satte ut rutlappar och kartor ifall någon ivrig bonde ville besöka ekofälten i Gammelby under fältdagen.

Första sjukdomsobservationerna gjordes samma vecka. Spannmålen var relativt frisk. Lite bladfläcksjuka påträffades i alla spannmålsslag, främst i korn. Det var svårt att göra bedömningar i vetet eftersom bladmassan är liten och växten stressad sedan tidigare p.g.a.  försommarens våta förhållanden.

SPANNMÅLSFÖRSÖK, avgränsning bilder 8 juli

Klicka på bilderna för att göra dem större!

Varm morgon i Gammelby med mycket dagg i gräset. Torbjörn Lönnfors från NSL håller i trimmern.

Varm morgon i Gammelby med mycket dagg i gräset. Torbjörn Lönnfors från NSL håller i trimmern.

Rakt och fint blir det! som vanligt har vi sått rutorna till 10 meter och nu tar vi ner dem till 8 meter för att få jämna lika långa rutor.

Rakt och fint blir det! som vanligt har vi sått rutorna till 10 meter och nu tar vi ner dem till 8 meter för att få jämna lika långa rutor.

Rutlapparne kommer samtidigt på plats, här i havren

Rutlapparne kommer samtidigt på plats, här i havren

Vi satte upp kartor över försöket, så att man när som helst ska kunna besöka fältet och bekanta sig med sorterna.

Vi satte upp kartor över försöket, så att man när som helst ska kunna besöka fältet och bekanta sig med sorterna.

Den gamla vetesorten Pika är lång och har mycket borst.

Den gamla vetesorten Pika är lång och har mycket borst.

Veterutorna 8.7.

Veterutorna 8.7.

Kornrutorna

Kornrutorna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJUKDOMSOBSERVATIONER, bilder 11 juli

Några få bilder togs från fältet vid observationstillfället. Överlag var beståndet frisk och endast lindriga bladfläckangrepp hittades i detta skede, inga rostangrepp observerades.

Många veterutor hade liten bladmassa och antagligen av vattnet missfärgade och stressade blad, vilket gjorde sjukdomsobservationen svår.

Många veterutor hade liten bladmassa och antagligen av vattnet missfärgade och stressade blad, vilket gjorde sjukdomsobservationen svår.

De veterutor med mer bladmassa hade ofta ljusprickiga blad,så kallade fysiologiska bladfläckar. Antagligen tecken på stressymtom av för mycket vatten eller näringsbrist.

De veterutor med mer bladmassa hade ofta ljusprickiga blad,så kallade fysiologiska bladfläckar. Antagligen tecken på stressymtom av för mycket vatten eller näringsbrist.

Någon enstaka DTR (vetets bladfläcksjuka) fläck gick dock att urskilja på vetet

Någon enstaka DTR (vetets bladfläcksjuka) fläck gick dock att urskilja på vetet

Kornets bladfläcksjuka i flerradiga Wolmari som var värst angripet.

Kornets bladfläcksjuka i flerradiga Wolmari som var värst angripet.